encitroniskon

Den sista veckan med fjantarna fick ett lite annat tempo, vi gick ner i varv och de fick faktiskt lite avslappnande semester också. Lördagen, pappas sista kväll, startade i Long Beach. Pappa, Emma, Anna, Oskar, Tobbe och jag åt sushi på Yen, supergott verkligen! Efter det åkte vi till San Pedro för att lämna av två av tre bilar. VI beslutade oss nämligen för att möta upp Christian inne i downtown. Vi åkte till Buenavista, hotellbaren som ligger 35 våningar upp och snurrar. Det var en väldigt trevlig kväll, vi satt kvar tills att de hade tänt upp för tredje gången och vi var själva kvar, då fattade vi dumma svenskar vinken !



Jag måste också berätta om poliskontrollen, sjukt med alla svenska influenser i detta landet. När vi åkte från Long Beach så hade de körkort- och alkoholkontroll. De stannade mig och Anna, vi åkte i Nisse, och frågade efter mitt körkort och undrade om jag druckit något den kvällen. Nervös som bara den svarade jag nej och försökte hitta mitt körkort. Jag kastade ut alla kort ur väskan för jag blev helt skakis, jag vet ju att har jag otur så gillar de inte mitt svenska körkort utan kräver ett internationellt. Polisen tittar länge på mitt körkort, rynkar på ögonbrynen och frågar;

-Where is this from?
-It´s from Sweden...
-Oh Sweden! Välkommen! (På svenska med amerikansk dialekt) Do you know Motala? My grandfather was from Motala!

På söndagen åkte pappa och vi blev bara tjejer i huset! Vi firade det genom att laga mat, kycklingpasta med tomat, ost och stekta grönsaker, mmmmm. Jag var dock inte så aktiv, titta mest på när Team Extreme stökade rundor i köket! Oskar och Christian anslöt också! Christian åkte hem lite tidigare men vi lyckades övertyga Oskar till att sova över så han kunde dricka drinkar. Det var en till sådan där mysmysig fnitterkväll som varade till halv fem för min del, jag gick och lade mig först.



Måndagen skulle bli en heldag i Santa Monica, trodde vi! Slitna som vi var från dagen blev det bara en halvdag med shopping, sushi, träffade norrmännen, en tur på piren och feta feta cheeseburgare och friterade lökringar på Johnny Rocker! Haha tanken att vår beställning var lite udda slog inte oss förräns Emma påpekade det; Ni beställer alltså hamburgare utan lök men vill ha friterade lökringar till? Skumt...

Svenskarna är överallt. Står utanför Forever 21 med Emma, Anna är kvar där inne. Jag står och beklagar högt och tydligt över hur kissnödig jag är, men tänker att ingen förstår vad jag säger. Står där och berättar detaljerat för min syster exakt hur kissnödig jag är när tjejen som står i krimskramsstånder plötsligt säger; Jaha ni är svenska! Hon var Dalarna och hade stått och lyssnat på hela min monolog! Jag tror att vi svenskar sakta men säkert håller på att ta över jorden faktiskt.

På tisdagen var vi ute och gick med Jan, krutgubben som gått 20 maraton i sitt liv. Han hade farten uppe idag, vi fick jobba hårt för hinna med. Han är helt sjuk. Jag var inte lika rädd för tanken på ormarna idag. Nycklarna fick ligga kvar i fickan efter att Oskar sagt till mig; Ellen, har du någon gång sett en orm med öron? Efter promenaden på exakt 1 timme och 24 minuter (vi hade bett om att hålla det på 1,5 timme) så åkte vi till Target och köpte nya bikinisar och sedan lade vi oss i solen i trädgården. Detta följdes av en svenskafton på kyrkan med sjungande av gamla visor till Leroys dragspel, gud vad jag har saknat de gamla! Insåg inte det förrän jag kom dit igen! Kvällen avslutades med vin, ost, salami och vindruvor på ansjovisvägen, namnam!



Onsdagen var kommen, deras sista dag. Vi solade litegrann, sedan åkte vi till Long Beach med Anna och Tobbe. Vi åt lite sushi (jag vet, vi har fått dille på sushi) sedan mötte vi upp Oskar på bion för att se I Love You, Man. Grym film! Jag skrattade så jag tjöt. Efter det åkte vi till ansjovisvägen för en sista vinkväll. Min och Annas underbara körsång till mina nostalgiska kassettband blev dokumenterade...Fy vad det skär! Tobbe och Anna avvek tidigt men Oskar höll ut, kanonbra avslutning.

Sedan var det dags, domedagen var här. Torsdagen kom och fjantarna packade. Klockan två körde jag och Oskar de till flygplatsen i Tony (pappas Toyota som jag såklart också döpt). Vi var i god tid minsann! Det var mycket jobbigare än jag trodde att säga hejdå och stå där och vinka. Huset blev otroligt tomt nu, det är underligt vad snabbt man vänjer sig vid att ha fullt hus. Jag har haft två underbara veckor med Piff & Puff! Jag och Oskar kände oss lite nere, eller lite tomma, när vi lämnat de så vi åkte hem och gjorde lyxmat á la Los Angeles- Korv Stroganoff! Namnam!



Idag känns det bättre, har fått höra att de precis kommit hem välbehållna! Nu är det bara att räkna ner till maj då nästa klan med människor kommer! Yeah jag längtar redan!  Har precis varit ute på långpromenad så nu ska jag lägga mig i solen! Får försöka bli av med den vitblåa hudtonen!

Life is 10% what happens to you & 90% how you respond to it.