Springbreak och blåljus.
Det har varit en väldigt intressant helg! Fredagen inleddes med yoga klockan åtta på morgonen. Anna och Frida kom hem till mig på eftermiddagen och degade. Sedan på kvällen var det dags för fest, highschool och college har nämligen springbreak här. Haha! Frida, Vasty och jag samlades hemma hos Anna och drack vin tills Andrew och Ryan hämtade upp oss. Vi tryckte in oss i bilen och åkte till festen i Palos Verdes. Jag upptäckte att svenska och amerikanska fester skiljer sig mycket från varandra. Denna festen bestod av öltunnor, hur mycket folk som helst (ingen bryr sig om vem som känner vem, alla dyker upp), och folk röker på till höger och vänster. De flesta var väldigt fascinerade av att vi var svenskar! Vi hittade till och med två svenska tjejer till, vad är oddsen? "Dude, what´s with all the swedes?" Kvällen tog dock ett abrubt slut då Frida blev lite för förfriskad. Det visade sig dock vara tur att vi åkte när vi åkte, strax efter att vi åkt hade en kille blivit nerslagen och fått sitt ansikte stampat på, så vi mötte en massa polisbilar, antagligen på väg till just den festen. Och jag trodde att svenskar var aggressiva.
Lördagen var planerad i Santa Barbara, dock var vi lite skeptiska till om alla skulle må bra nog att åka från San Pedro klockan tolv på förmiddagen. Men skenet kan bedra, Frida hade vaknat klockan nio, pigg som en lärka. Så halv ett tog vi Nisse och begav oss mot Santa Barbara. Vi tog kustvägen som är längre men finare än motorvägen. Fyra timmar och en del felkörningar senare var vi framme. Vi åkte hem till Nassar som bor i ett stort hus tillsammans med tre andra killar. Vi drack öl och fler och fler anslöt. Vi hade väldigt kul och lärde amerikanarna svenska, haha! Sedan åkte vi hem till Kewan (eller vad han heter), drack ännu mer öl, stimmade och åkte till slut vidare till Isla Vista. Det är ett stort collegeområde, fast iställer för korridorer så bor folk i hus och lägenheter, och det var fest i varenda hem. Det var hur mycket folk som helt, värre än Helsingborgsfestivalen! Vi var dock väldigt sena så när vi kom dit hade polisen redan brutit upp de flesta festerna, så vi gick hem till någon kompis. De bodde sju personer i en trea, det var riktigt skitigt och han hade en chinchilla som bajsade på Anna hela tiden! Hur folk kan bo så förstod vi inte. Efter en timmes letande efter bilen så åkte vi hemåt, Nassars hus kändes plötsligt kliniskt rent, nästan så att man kunde slickat på väggarna! Det tog inte lång tid innan alla hade gått och lagt sig. Det förvånar mig ständigt hur accepterad marijuana är här. De har till och med egna produktioner i garderoberna! Jag kommer aldrig att förstå det.
På söndagen gick jag upp klockan sju, efter fyra timmars sömn. Gjorde mig i ordning så tyst som möjligt för alla sov och körde tillbaka till San Pedro. Jag hann till pappas gudstjänst men var knappt människa. Det var en fin gudstjänst. Mia var där och talade också, vilket fick väldigt mycket respons. Det är så tragiskt, hennes son Thor har blivit kidnappad av hans far. Han är 17 månader och har varit försvunnen i sju veckor. http://blogg.aftonbladet.se/30496/ är hennes blogg, deras hemsida är www.thorwang.com . Det är helt surrealistiskt.
Efter gudstjänsten åkte jag hem för att sova för att orka vara uppe på kvällen. Jag och pappas gick ut och åt, sedan skulle vi på bio med Christian, Anna och Frida. Vi skulle se The Fast & The Furious 4. Jag och pappa köpte de tre sista, sedan var det utsålt. Anna och Frida valde då att gå på Knowing, den urusla filmen som vi såg förra veckan. Stackare. Vår film var dock grym! Vilka adrenalinkickar! Extra roligt var också att den är delvis inspelad i San Pedro!
I måndags var jag ute och gick och det var riktigt varmt. Nästan 30 grader skulle jag tippa. Efter min promenad åkte vi till Redondo Beach. Vi solade och spelade beachvolleyboll, vattnet var för kallt för att bada i. Efter en heldag på stranden och snygg bonnabränna som bara förstärktes åkte vi hem och duschade. Sedan var det tänkt att vi skulle åka till Long Beach och äta sushi för att fira Fridas födelsedag. Katie valde att köra, hon kör som en galning. Det var bara en tidsfråga innan hon skulle få böter eller bli av med körkortet. När vi kört över bron ligger hon i nästan 70 mph på en 45 mph väg. Då kom såklart blåljusen bakom. Efter mycket diskussioner, gråtande, hyperventilerande och till slut en fortkörningsbort (hon ska vara väldigt glad att hon fick behålla sitt körkort) så åker vi vidare mot Long Beach men det tar inte lång tid innan vi vänder. Kvällen slutade med att jag, Anna och Frida åt på Sushi 21, i centrala San Pedro! Det blev inte riktigt som vi tänkt oss, men vi avrundade med lite drinkar hemma hos mig så summa summarum var det en trevlig kväll!
Igår var jag igång klockan åtta. Då träffade jag Jan, den här krutgubben som gjort en massa maraton och liknande. Vi åkte ut till Palos Verdes och gick en powerwalk på 1,5 mil. Det tog oss ungefär 2,5 timmar, det var grymt! Jag var helt mör i benen. Det blev också en eftermiddag på gymmet så yogan klockan åtta i morse var väldigt ömt och stelt. Men vill man vara fin så får man lida pin...
Alexandra är på väg till Turkiet as we speak, ojojoj vad spännande!
Lördagen var planerad i Santa Barbara, dock var vi lite skeptiska till om alla skulle må bra nog att åka från San Pedro klockan tolv på förmiddagen. Men skenet kan bedra, Frida hade vaknat klockan nio, pigg som en lärka. Så halv ett tog vi Nisse och begav oss mot Santa Barbara. Vi tog kustvägen som är längre men finare än motorvägen. Fyra timmar och en del felkörningar senare var vi framme. Vi åkte hem till Nassar som bor i ett stort hus tillsammans med tre andra killar. Vi drack öl och fler och fler anslöt. Vi hade väldigt kul och lärde amerikanarna svenska, haha! Sedan åkte vi hem till Kewan (eller vad han heter), drack ännu mer öl, stimmade och åkte till slut vidare till Isla Vista. Det är ett stort collegeområde, fast iställer för korridorer så bor folk i hus och lägenheter, och det var fest i varenda hem. Det var hur mycket folk som helt, värre än Helsingborgsfestivalen! Vi var dock väldigt sena så när vi kom dit hade polisen redan brutit upp de flesta festerna, så vi gick hem till någon kompis. De bodde sju personer i en trea, det var riktigt skitigt och han hade en chinchilla som bajsade på Anna hela tiden! Hur folk kan bo så förstod vi inte. Efter en timmes letande efter bilen så åkte vi hemåt, Nassars hus kändes plötsligt kliniskt rent, nästan så att man kunde slickat på väggarna! Det tog inte lång tid innan alla hade gått och lagt sig. Det förvånar mig ständigt hur accepterad marijuana är här. De har till och med egna produktioner i garderoberna! Jag kommer aldrig att förstå det.
På söndagen gick jag upp klockan sju, efter fyra timmars sömn. Gjorde mig i ordning så tyst som möjligt för alla sov och körde tillbaka till San Pedro. Jag hann till pappas gudstjänst men var knappt människa. Det var en fin gudstjänst. Mia var där och talade också, vilket fick väldigt mycket respons. Det är så tragiskt, hennes son Thor har blivit kidnappad av hans far. Han är 17 månader och har varit försvunnen i sju veckor. http://blogg.aftonbladet.se/30496/ är hennes blogg, deras hemsida är www.thorwang.com . Det är helt surrealistiskt.
Efter gudstjänsten åkte jag hem för att sova för att orka vara uppe på kvällen. Jag och pappas gick ut och åt, sedan skulle vi på bio med Christian, Anna och Frida. Vi skulle se The Fast & The Furious 4. Jag och pappa köpte de tre sista, sedan var det utsålt. Anna och Frida valde då att gå på Knowing, den urusla filmen som vi såg förra veckan. Stackare. Vår film var dock grym! Vilka adrenalinkickar! Extra roligt var också att den är delvis inspelad i San Pedro!
I måndags var jag ute och gick och det var riktigt varmt. Nästan 30 grader skulle jag tippa. Efter min promenad åkte vi till Redondo Beach. Vi solade och spelade beachvolleyboll, vattnet var för kallt för att bada i. Efter en heldag på stranden och snygg bonnabränna som bara förstärktes åkte vi hem och duschade. Sedan var det tänkt att vi skulle åka till Long Beach och äta sushi för att fira Fridas födelsedag. Katie valde att köra, hon kör som en galning. Det var bara en tidsfråga innan hon skulle få böter eller bli av med körkortet. När vi kört över bron ligger hon i nästan 70 mph på en 45 mph väg. Då kom såklart blåljusen bakom. Efter mycket diskussioner, gråtande, hyperventilerande och till slut en fortkörningsbort (hon ska vara väldigt glad att hon fick behålla sitt körkort) så åker vi vidare mot Long Beach men det tar inte lång tid innan vi vänder. Kvällen slutade med att jag, Anna och Frida åt på Sushi 21, i centrala San Pedro! Det blev inte riktigt som vi tänkt oss, men vi avrundade med lite drinkar hemma hos mig så summa summarum var det en trevlig kväll!
Igår var jag igång klockan åtta. Då träffade jag Jan, den här krutgubben som gjort en massa maraton och liknande. Vi åkte ut till Palos Verdes och gick en powerwalk på 1,5 mil. Det tog oss ungefär 2,5 timmar, det var grymt! Jag var helt mör i benen. Det blev också en eftermiddag på gymmet så yogan klockan åtta i morse var väldigt ömt och stelt. Men vill man vara fin så får man lida pin...
Alexandra är på väg till Turkiet as we speak, ojojoj vad spännande!
Life is 10% what happens to you & 90% how you respond to it.
Kommentarer
Trackback
